Del 2: Planering och uppföljning av insatser och förändringar
System för tidiga upptäckter och insatser är ett praktiskt stödmaterial som kan användas i skolans systematiska arbete med att främja elevers skolanknytning, förebygga problematisk skolfrånvaro och sätta in rätt åtgärdande insatser i tid.
När stegen för kartläggning och analys är genomförda är det dags att påbörja arbetet med att planera och följa upp insatser och förändringar. Det här arbetet utgår från resultatet av kartläggningen och analysen i del 1.
Nu handlar det med andra ord om att knyta ihop säcken genom att fatta beslut om vilka insatser och förändringar som ska erbjudas för att skapa förutsättningar för ökad skolanknytning samt arbeta fram ett ramverk för uppföljning av dessa insatser och förändringar.
Del av det systematiska kvalitetsarbetet
För att insatser och förändringar ska få effekt behöver rektor organisera och avsätta tid för ett gemensamt arbete med analys, planering, genomförande och uppföljning – både i vardagen och över tid. Som ett led i att systematisera utvecklingsarbetet är det hjälpsamt att använda sig av en modell för att synliggöra vad som görs, varför och vad det leder till. De förändringar ni planerar för bör utgå från ett eller flera av följande förhållningssätt:
Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet
Vetenskaplig grund innebär resultat från vetenskapliga studier som forskare har bedrivit.Beprövad erfarenhet kan förstås som professionell, gemensam kunskap som är utvecklad, prövad och dokumenterad över tid och av flera. Dessa kunskapskällor kompletterar varandra och används som underlag för fortsatt utveckling och implementering av nya arbetssätt
Professionell bedömning
En professionell bedömning baseras på kollegiets samlade erfarenheter och lärdomar som görs i den dagliga praktiken
Avstämning med elever
Avstämning tillsammans med eleven eller eleverna är viktigt för att reda ut och synliggöra orsaker till varför eleven distanserar sig från skolan. Det är ett underlag för att kunna göra rätt insatser och förändringar. Anledningen till en svag skolanknytning är ofta en komplex väv och det kan finnas flera orsaker till lågt engagemang hos eleverna.
- Fyll i bakgrundsinformation och datum.
- Fyll i de mönster och faktorer från modul 1 som ni bedömer mest angelägna.
- Påbörja arbetet enligt modellen. Utgå från ett utvecklingsområde i taget för att skapa tydlighet. Modellen för planering och uppföljning och revidering går att använda på grupp-/klassnivå, individnivå och skolnivå.
Kartläggning och analys
Mer information
Materialet är framtaget av Göteborgsregionen och bygger på svensk och internationell forskning samt beprövad erfarenhet inom området. I materialet finns mallar och processtöd som kan stötta arbetet med systematisk insamling och analys av befintlig data på individ-, grupp och skolnivå.
Relaterat material
Rapportering till hemkommun
Inom ramen f?r projektet En skola f?r alla har Skaraborgs Kommunalf?rbund utvecklat en rutin f?r huvudmannens rapportering till elevens hemkommun. Rutinen anv?nds idag av samtliga 15 kommuner i Skaraborg samt de frist?ende gymnasieskolorna i regionen.
Kunskap och Framtid f?rbereder ungdomar inf?r framtiden
Efter studenten st?r m?nga v?gar ?ppna. P? m?ssan Kunskap & Framtid kan ungdomar f? mer kunskap och f?rbereda sig p? de olika m?jligheter som finns efter gymnasiet. G?teborgsregionen har tagit fram ett metodmaterial som st?d.
St?rkt v?gledning f?r anpassad grundskola
Elever som g?r i anpassad grund- och gymnasieskola kan ha sv?rt att fullf?lja sina studier och etablera sig p? arbetsmarknaden. Det betyder att det ?r s?rskilt viktigt att dessa elever f?r v?gledning och information som ?r anpassad till deras f?ruts?ttningar. Nu har G?teborgsregionen tagit fram filmer och material f?r att hj?lpa eleverna att g?ra r?tt framtidsval.